Artikelserie - Energigemenskaper - Det sociala perspektivet. Del 3

I de tidigare delarna av den här artikelserien har vi gått igenom grunderna för vad energigemenskaper är, vilka tekniska komponenter som behövs och vilken relation som krävs till olika myndigheter. Nu är det dags att titta mer på människan i energigemenskaper.

Lång tradition av att göra saker tillsammans

Sverige och Norden har en lång tradition av folkrörelser och föreningsliv. Utifrån den historiken är det lätt att föreställa sig ett stort intresse av att delta i den gröna omställningen tillsammans med andra.

Dessvärre kan vi konstatera att Sverige placerar sig långt ned på listan av europeiska länder när det handlar om att etablera energigemenskaper, trots vår långa tradition av att göra saker tillsammans, för den gemensamma nyttan.
Sätta människan i centrum

I Sverige är det oftast energibolagen som identifierar och väljer de platser där sol- och vindkraft ska etableras. De närboende och andra berörda kallas till samråd, och erbjuds att skicka in skriftliga yttranden, ofta långt in i processen. Ett vanligt resultat blir då att kommunerna använder sin vetorätt för att stoppa energietableringar, då invånarna inte känner sig tillräckligt inkluderade i energibolagens processer.

Vänd på processen

Ett alternativ för att få en högre acceptans och ett fungerande samarbete med de som berörs av en energietablering, är att starta processen tillsammans med de som berörs.
Genom inkludering, regelbunden kommunikation och samverkan minskar riskerna för att planerade projekt stoppas av kommunens veto. Samsyn skulle motverka osäkerhet för både invånare och energibolag och underlätta etableringen av förnybar energi.

Samägande kan var vägen framåt

Om människor går samman och startar en energigemenskap, som en ekonomisk förening, är den i lagens mening en juridisk person. Det skapar spännande möjligheter och öppnar för exempelvis gemensamt ägande av sol- eller vindparker tillsammans med energibolagen. Ett gemensamt ägande skulle med stor sannolikhet underlätta energietableringar.

Energigemenskapen skulle genom sitt delägarskap få fördelar som potentiell självförsörjning på el, lägre energikostnader, möjlighet att växla över till ö-drift vid störningar och fördelaktiga möjligheter att ladda elbilar.

Ett exempel från Danmark

Danmark har kommit längre än Sverige när det handlar om villkor för grön omställning där människan sätts i centrum.

Där är det kommunen som identifierar och pekar ut lämpliga platser för energietableringar, efter samverkan och dialog med lokalsamhället. Det ger kommuninvånarna möjlighet att ge sina synpunkter och krav innan en upphandling inleds. Med andra ord ser man till att ha samhället med sig och ger människan möjlighet att vara delaktig i besluten.