Energigemenskaper kan stärka kommuners beredskap

Hur kan kommuner bli bättre rustade för störningar, effektbrist och ökade krav på energisäkerhet? Energigemenskaper – där lokala aktörer gemensamt producerar, lagrar och använder energi – lyfts allt oftare som ett verktyg för energiomställning och beredskap. Det konstaterade forskningsorganisationen Sustainable Innovation i ett webbinarium arrangerat av Glava Energy Center.

– Vi ser energigemenskaper som ett av verktygen i framtidens energisystem. De kan bidra med flera nyttor, men väcker också viktiga frågor om vem som ska stötta dem med kunskap, vilka som kan delta och hur de kan utformas. Här har kommunerna en viktig roll – både som möjliggörare och som aktiva aktörer, säger David Olsson, delprojektledare vid Glava Energy Center.

Möjligheter med en energigemenskap

Energigemenskaper gör det möjligt för medborgare, företag, kommuner och föreningar att tillsammans producera, lagra, dela och använda energi lokalt. Med smart styrning, flexibilitet och energilagring kan de minska effekttoppar, öka användningen av lokal förnybar energi och avlasta elnätet.

– Energigemenskaper kan stärka både elnätet och den lokala energisäkerheten. När produktion, lagring och användning organiseras lokalt minskar belastningen på det övergripande elnätet och resiliensen i energisystemet ökar, säger Daniel Brandt, senior projektledare vid Sustainable Innovation och huvudtalare vid webbinariet.

Han lyfter att energigemenskaper kan ta många former – från bostadsområden till industriparker – där aktörer går samman för att lösa gemensamma energiutmaningar, exempelvis genom delad lagring, samordnad energianvändning och digital styrning.

Energigemenskaper som lokal beredskap

Utöver klimat- och systemnytta lyftes energigemenskapers betydelse för energisäkerhet och beredskap.

När det finns lokalt organiserade energigemenskaper som hanterar produktion, lagring och användning genom gemensamma resurser byggs kompetens och handlingsförmåga upp på plats – även utanför kommunens egen organisation.

– Fler som förstår och kan agera i energifrågor lokalt, även utanför kommunens egen organisation, innebär högre energisäkerhet. Det gör samhället bättre rustat vid störningar eller kriser, säger Daniel Brandt.

Kommunens roll: stötta, främja eller delta

Webbinariet belyste också hur kommuner kan bidra till att energigemenskaper växer fram.

– Kommuner kan bidra på flera nivåer. Det kan handla om att stötta genom energirådgivning, bygglovsrådgivning och guider, att främja utvecklingen genom översiktsplaner, energiplaner detaljplaner och budget – eller att själva engagera sig och delta i energigemenskaper, säger Daniel Brandt. 

En central poäng är att kommuner, oavsett vald roll, behöver bygga grundläggande kunskap för att kunna möta lokala initiativ på ett genomtänkt sätt.

– Energigemenskaper är inte en färdig modell som passar överallt. Men de öppnar för nya sätt att tänka kring lokal samverkan, energisäkerhet och ansvar, säger David Olsson.

Bildtext: Flygfoto över flerbostadshus med solpaneler på taken runt en gemensam innergård.

Om webbinariet

Webbinariet genomförs på svenska och finns att ta del av nedan. Det sändes den 14 januari 2026 och arrangerades inom ramen för projektet LOKEN – Lokal energiledning Värmland, som drivs av Glava Energy Center i samarbete med Karlstads universitet. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Region Värmland. 

Kontakta oss gärna!

Tips: Nationell konferens om energigemenskaper 2026

Efter förra årets succé är Sustainable Innovations nationella konferens om energigemenskaper tillbaka. Årets konferens hålls den 17 mars 2026 kl. 09.30–16.00 på Volvo Studio Stockholm och har fokus på hur energigemenskaper kan bidra till nätnytta, resiliens och lokal beredskap. Konferensen är kostnadsfri och arrangeras av Sustainable Innovation i samarbete med Coompanion Värmland, Uppsala kommun och EU-projektet MASTERPIECE. OBS: Begränsat antal platser.