Artikelserie om energigemenskaper – vad krävs för att komma igång med energidelning? Del 2

Beslutet är fattat, dags att sätta igång med energigemenskapen! Men vad gör du nu? Vem behöver du kontakta och behöver du några tillstånd? I del 2 i den här artikelserien tar vi reda på vilka praktiska detaljer som behöver vara på plats innan du delar energi med dina grannar.

En eller flera anslutningar

Om du som fastighetsägare har solceller på taket, vill starta en energigemenskap och har flera lägenhetshus som står på samma fastighet kan du ansöka om att få en anslutning till elnätet i stället för flera. Ansökan görs till den lokala nätägaren. Då kan du bygga ett eget internt nät med en anslutningspunkt mot elnätet och kan dela solcellsproducerad energi mellan dina fastigheter och hyresgäster.

Vill du vara på den säkra sidan ber du Energimarknadsinspektionen om en tolkning så att du har lagen på din sida och att ditt elnät är ett så kallat icke koncessionspliktigt nät.

Andra regler och lagar

Om du till exempel behöver gräva för kabeldragning under en väg måste du ha väghållarens tillstånd. Det kan vara en privat väghållare eller en kommun. Om dina kablar kommer att korsa någon annans fastighet behöver du deras tillstånd. Ett bra tips är att också prata med Lantmäteriet så att de har en formell rättighet genom ledningsrätt eller servitut, vilket blir en regelbaserad säkerhet för framtiden.

Vilken energikälla är mest lämplig för en energigemenskap?

Om du har tänkt att dela energi via fysiska kablar är alla förnybara energikällor användbara. 

”Det är storleken och skalan som avgör vad som är görbart. För att dela el med en kabel i marken säger regelverket kring icke koncessionspliktiga nät att det ska vara lågspänning. Så generellt är mindre produktionskällor mest lämpliga för så kallad fysisk delning med kablar. Men även med mindre vind- och vattenkraftverk finns det möjligheter att dela energi. Dock gör det eventuellt implementeringen lite svårare, säger David Olsson, teknisk projektledare på Glava Energy Center.

Fördelaktigt att lagra energi

Energigemenskaper som producerar ett överskott av energi via sin anläggning kan använda batterier för lagring. Priset på batterier har sjunkit dramatiskt de senaste åren.

”Batterier har fördelen att vara en flexibel resurs. Det gör att du kan lagra energi och använda för att kapa effekttoppar, bli mindre påverkade av fluktuerande elpriser, eller lagra solel. Batterier kan även användas som reservkraft vid exempelvis längre strömavbrott. Nackdelen är att de kräver bra styrning för att vara lönsamma, men det har de flesta nya systemen idag, säger David Olsson.

Det ska även nämnas att det finns ett regelverk för placering av batterier över 20 kilowattimmar. Fokuset ligger på säkerhet vid brand. Personer ska kunna använda utrymningsvägar utan att bli påverkade av en eventuell batteribrand.

Smart styrning och AI

Smart styrning i sammanhanget är att kombinera olika affärsmodeller för att öka intäkter eller reducera interna kostnader. Det kan vara att prognosticera kommande dags solelsproduktion för att veta vilka tider batteriet ska lagra el, och vilka tider det kan vara värt att sälja el.

Det är lika viktigt att prognosticera hur man kommer använda el de kommande 24 timmarna för att minska inköp av el, speciellt vid timmar med höga elpriser.

Känner man till sitt system väldigt bra, och kan påverka när vissa komponenter körs, exempelvis elbilsladdning eller drift av värmepump, så kan man lägga ett eget schema manuellt, men det tar mycket tid. Finessen med de moderna systemen är att dom har en artificiell intelligens (AI) som jobbar med mönsterigenkänning samtidigt som den plockar hem väderprognoser och elpriser en dag i förväg, för att automatiskt lägga en styrning som är optimal. För de allra flesta personer är AI-styrning att föredra.

Fysisk eller virtuell delning

Vid fysisk delning så använder man fysiska kablar för att dela el. Det kan vara att man gräver en kabel till grannen för att dela överskott av solel. Eller så kan det vara att man flyttar ut det allmänna nätets mätare för att bilda ett eget internt nät.

Vid virtuell delning så använder man enbart det allmänna nätet och gör en digital avräkning av energi. Om en villaägare har ett överskott av el kan denne skriva ett avtal med grannen om att köpa överskottet. Då sker avräkningen genom det allmänna elnätets mätare. Fördelen är att det inte kräver någon fysisk investering av kablar eller mätare, utan det är en helt digital lösning.

Skillnader mellan Sverige och Norge

I Sverige är det tillåtet att dela el fysiskt inom vissa regulatoriska ramar. I Norge är det inte tillåtet att dela överskottsenergi som i exemplet ovan.

I Sverige är det möjligt att dela energi virtuellt. Men det finns ingen standardisering för hur det ska gå till men Energimarknadsinspektionen har lämnat ett förslag på hur implementeringen av virtuell energidelning kan gå till. Dock är inga beslut fattade än.

”I Norge har man implementerat Delingsordningen 2.0, vilket gör det möjligt att dela el virtuellt genom deras centrala datahub Elhub. Dock finns det även där vissa restriktioner, som att det enbart gäller industrier som har mindre än fem megawatt peak installerad soleffekt och att delning endast tillåts till angränsade fastighet utan egen solelsproduktion. De restriktionerna håller i dagsläget på att diskuteras, så utvecklingen i Norge är lite oklar”, berättar David Olsson.

Flexibilitet är ett modeord i energi-Norden. Men vad betyder det egentligen?

Med fler aktörer eller fler resurser så går det alltid att hitta större volymer flexibilitet. Dessutom så kan man samstyra ett helt område eller en hel fastighet med flera byggnader på ett helt annat sätt. Det har visat sig i studier att en kollektiv styrning kan ha positiv påverkan på elnätets belastning. Så energigemenskaper kan verkligen bidra till flexibilitet i framtiden just som en flexibel resurs för elnätet. Det gäller bara att få till koordineringen och prissignaler från elnätet, sen finns det stora fördelar lokalt.

Nästa vecka kommer den sista delen i serien om energigemenskaper. Då handlar om det sociala perspektivet och energidelning.

Om projektet GränsEnergi

Genom projektet GränsEnergi ska vi utveckla lokala energigemenskaper för bostäder och industrier i gränsregionen Värmland, Dalarna, Innlandet och Akershus. Vi samarbetar med Dalarna Science Park, Fornybar Norge, Karlstads universitet och Klosser Innovasjon. Projektet finansieras av Interreg Sweden-Norway, Region Dalarna, Region Värmland, Akershus fylkeskommune och Innlandet fylkeskommune.