Energisäkra samhällen står starkare i kris

Extremväder, cyberhot och flaskhalsar i elnäten gör energisäkerhet till en fråga som snabbt lämnar policyhyllan och hamnar i vardagen. För Magnus Nilsson, vd på Glava Energy Center, handlar energisäkerhet om robusthet: att energisystemet fortsätter fungera även när det utsätts för störningar. Och om att flytta handlingskraft närmare kommuner, företag och hushåll.

– Energisäkerhet handlar i grunden om hur motståndskraftigt systemet är – hur väl det klarar störningar och hur snabbt det kan återhämta sig, säger Magnus Nilsson.

Energisäkerhet som del av beslutsunderlaget

För honom är energisäkerhet inte ett sidospår, utan något som bör vägas in i varje större energibeslut.

– När vi diskuterar framtidens energisystem behöver energisäkerhet vara en tydlig del av beslutsunderlaget. Olika lösningar ger olika grad av robusthet – det måste vi synliggöra.

Det handlar också om att se energi bredare än bara elproduktion. El, värme, industri, fastigheter och digitala system hänger ihop.

– Om sektorerna arbetar var för sig missar vi helheten. Då riskerar systemet att bli både dyrare och mer sårbart.

Systemets nav är avgörande

Sverige har hög leveranssäkerhet i vardagen. Samtidigt är energisystemet uppbyggt kring centrala knutpunkter där stora energiflöden passerar.

– När man står vid en plats där stamnät och regionnät möts inser man hur avgörande de noderna är. Om en sådan punkt slås ut påverkas hela regioner, och den typen av utrustning ersätter man inte över en natt.

Landets geografi förstärker bilden. Mycket el produceras i norr medan stora delar av förbrukningen finns i söder.

– Långa avstånd betyder fler länkar i kedjan som kan påverkas. Ju fler beroenden, desto större sårbarhet.

Energisäkerhet handlar därför inte bara om hur mycket el vi producerar, utan om hur systemet är uppbyggt.

Kommuner har nyckelroll – och behov av stöd

En viktig del av robustheten avgörs lokalt. Kommunerna bestämmer hur mark och områden får användas och kan därmed påverka var energiproduktion, nät och industri etableras.

– Kommunerna har viktiga verktyg. Samtidigt är energisystemet komplext, och det är inte självklart att all kompetens finns på plats. Där behövs samverkan och kunskapsstöd.

I vardagen fungerar det att importera el från andra regioner. Men vid större störningar måste man prioritera.

– Vid en kris kommer samhällsviktig verksamhet som sjukhus och vattenförsörjning att få el först. Det är självklart. Men det betyder också att annan verksamhet kan bli utan under en period.

Det handlar också om konkurrenskraft och beredskap. Företag som bär upp jobb och skatteintäkter måste kunna fungera i vardagen – men också ha förutsättningar att fortsätta verka i en kris. Just därför behöver robustheten byggas in redan i planeringen.

Efterfrågar mer kunskap och mindre polarisering

Energidebatten är ofta polariserad – det märks tydligt i fråga om exempelvis vindkraft, kärnkraft och elpris. Magnus Nilsson menar att det är rimligt att ha olika uppfattningar om vägvalen – men att diskussionen måste vila på fakta och inkludering av flera perspektiv.

– Man kan tycka olika om lösningarna. Men diskussionen måste bygga på fakta om hur olika kraftslag kan komplettera varandra och vilken sammansättning energisystemet faktiskt behöver.

För att stärka energisäkerheten krävs teknik, investeringar och tydliga regler. Men det räcker inte. Beslut om energisystemet påverkar människors vardag, ekonomi och närmiljö. Därför behövs forum där fakta, alternativ och konsekvenser kan diskuteras öppet.

– Om människor inte förstår varför beslut tas eller känner att de står utanför processen minskar förtroendet. Och då blir det svårare att genomföra de förändringar som faktiskt behövs.

Bildtext: Ett robust energisystem märks sällan – förrän det inte fungerar. Energisäkerhet handlar om att hålla samhället i gång även när det utsätts för påfrestningar. Foto: Fredrik Karlsson/SolstaFoto

Fem steg mot ökad energisäkerhet

Glava Energy Center fokuserar på fem områden som kan stärka energisystemets motståndskraft.

1. Öka lokal och regional elproduktion.
   Mer elproduktion från sol och vind nära användningen sparar reglerbar vattenkraft och minskar beroendet av långa överföringar.
   – När energin produceras närmare där den används ökar robustheten.
   
   
2. Förstärk sektorkopplingen.
   Energiproducenter, nätägare, industrier och fastighetsägare behöver samverka bättre för att utnyttja resurser effektivt. 
   – Ingen aktör kan lösa frågorna ensam. Ju mer sektorskoppling, desto större nytta.
   
   
3. Utveckla affärsmodeller för samverkan.
   Lokala flexmarknader, energigemenskaper och direkta lokala energiavtal ökar energisäkerheten i vardag och kris. 
   – Vi behöver system och affärsmodeller som fungerar i både normalläge och krisläge.
   
   
4. Bygg energibuffertar.
   Lagring i form av batterier eller värmelager kan mildra effekterna av avbrott och skapa handlingsutrymme vid störningar. 
   
   
5. Driv på elektrifieringen.
   Elektrifiering minskar beroendet av importerade bränslen och stärker den regionala och nationella energiförsörjningen – särskilt om den kombineras med flexibilitet och lagring.
   – När vi producerar mer el här hemma och använder den smartare blir systemet både robustare och mer hållbart.

Arbetet utvecklas bland annat inom projekten:

• LOKEN – Lokal energiledning Värmland (finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Värmland)
• Innovite – Innovationskluster för sektorkoppling (finansiering från Energimyndigheten)
• GränsEnergi – energigemenskaper i gränsregionen (finansiering från Interreg Sverige Norge och Region Värmland)