EU:s nya lag för cirkulär ekonomi – mer än bara återvinning

EU-kommissionen arbetar just nu med en ny lag för cirkulär ekonomi, kallad Circular Economy Act. Den kan komma att förändra hur industrin och näringslivet använder och ser på resurser i grunden.

Målet med lagen är att skapa bättre marknader för återvunna material, minska beroendet av nya råvaror och stärka Europas konkurrenskraft i den gröna omställningen.

Mer än återvinning

Men cirkulär ekonomi handlar om mer än återvinning. Forskning visar att verklig cirkularitet kräver att vi tänker om i hela systemet. Företag behöver utveckla nya affärsmodeller, fler tjänstebaserade lösningar och samarbeta mer med andra aktörer. Det cirkulära valet måste bli det enklaste och mest självklara – för både företag och konsumenter. 
 
”Region Värmland har gett Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjlighet att bidra med inspel till arbetet. Cirkulär ekonomi är inte bara återvinning. Det är en strategisk omställning som kräver nya affärsmodeller och samarbete i värdenätverk. För att nå hög cirkularitet måste vi förlänga produkters livslängd och intensifiera användningen, genom reparation, återbruk och delning”, säger Mikael Johnson, universitetslektor vid Karlstads universitet och partner i projektet CIRIS.

En kombination av förändringar är receptet på framgång

För att lyckas behöver lagen också uppmuntra till att produkter används längre och mer effektivt. Återanvändning, reparation, renovering och delning är viktiga delar för att minska resursförbrukningen och skapa långsiktigt värde. Här har EU en chans att gå längre än tekniska lösningar och i stället skapa förutsättningar för nya beteenden och sätt att göra affärer.

Det krävs också ekonomiska styrmedel som gör cirkulära lösningar lönsamma. Exempel kan vara lägre moms på reparationer, tydliga krav i offentlig upphandling och incitament som belönar lång livslängd och värde över tid. Tillsammans med tydliga mått för hållbarhet och återbruk kan detta driva innovation och stärka företagens konkurrenskraft. 

”Lagstiftningen bör skapa incitament som gör det cirkulära valet till det enklaste och mest attraktiva för både företag och medborgare”, fortsätter Mikael Johnson.

En milstolpe i den gröna omställningen

Med ett helhetsperspektiv kan EU:s nya lag bli en viktig milstolpe i den gröna omställningen – inte bara genom ny teknik, utan genom att förändra hur vi tänker, handlar och samarbetar. Region Värmland ser detta som en möjlighet att knyta ihop forskning, innovation och regional utveckling med EU:s ambitioner.

Fem viktiga punkter

1. Lagstiftningen måste gå bortom avfallsfasen – den nya rättsakten bör inkludera strategier som förlänger och intensifierar användningsfasen, såsom återanvändning, reparation, renovering och delning.
2. Systemisk omställning är avgörande – cirkularitet kräver att design, innovation och organisationer samverkar i företagskonfigurationer, inte enbart tekniska lösningar.
3. Indikatorer för värdebevarande behövs – utöver materialflöden bör lagen införa mått för produktlivslängd, återbruk och konfigurationseffektivitet.
4. Ekonomiska styrmedel är centrala – incitament måste införas för att göra cirkulära val lönsamma.
5. Offentlig sektor och finansiering som möjliggörare – bindande upphandlingskrav, återbruksplattformar och ekosystembaserad finansiering är nycklar för att driva cirkulära lösningar och långsiktiga investeringar.

Om projektet CIRIS

Genom projektet CIRIS ska vi öka forsknings- och innovationskapaciteten i Värmland och Innlandet genom att utveckla cirkulära värdekedjor för tillverkningsindustrin. Vi samarbetar med svenska och norska partners och projektet finansieras av Interreg Sverige-Norge och Region Värmland.