Europeiskt projekt vill sprida verktyg för hållbar regional utveckling
Hur integrerar man i praktiken hållbarhet i regional utveckling och hur mäter man framsteg? I EU-projektet ARIES4 samarbetar Glava Energy Center och Karlstads universitet med aktörer från tre andra europeiska regioner för att identifiera goda exempel och användbara verktyg. Utgångspunkten är erfarenheter från företag, universitet, regioner och kommuner.
– Europeiska regioner har olika förutsättningar och behov. Vi tacklar och följer upp våra utmaningar på olika sätt. Här får vi möjlighet att jämföra och lära mellan länder, vilket är både svårt och givande, säger Lisa Gärdt, hållbarhetskoordinator vid Glava Energy Center och medverkande i projektet.
Fyra europeiska regioner – spanska Navarra, danska Syddanmark, bulgariska Gabrovo och svenska Värmland – ingår i ARIES4 som medfinansieras av EU genom Erasmus+. Bland samarbetsparterna finns representanter från företag, universitet- och högskolor, yrkesutbildning, kommuner och regioner i de olika länderna.
EU ställer krav på hållbarhet
Projektet fokuserar på regionernas arbete med strategier för smart specialisering. Smart specialisering är EU:s strategi för regional konkurrenskraft och innovation som innebär att varje region ska identifiera sina främsta styrkor och tillgångar och satsa på att bli ännu bättre på just dessa. En region måste ha en sådan så kallad S3-strategi på plats för att kunna få ekonomiskt stöd från EU:s strukturfonder.
– Men att satsa på det man är bra på räcker inte. Regionerna ska kunna visa att satsningarna i smart specialisering dessutom sker på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt i relation till EU:s klimatmål och FN:s globala mål, säger Lisa Gärdt.
Bakgrunden är att EU sedan 2019, då den europeiska gröna given infördes, succesivt inför ett ökat krav på hållbarhet (sustainability) i strategierna för smart specialisering. S3 ska alltså bli S4, som det uttrycks med EU-terminologi, och Europas regioner ska kunna visa att de arbetar med frågan.
Goda exempel och verktyg
I ARIES4 tittar man närmare på goda exempel på både arbetsmetoder och uppföljningsmodeller i de fyra deltagande regionerna. Utgångspunkten är bland annat erfarenheter hos små och medelstora företag, universitet och yrkesutbildning samt kommuner och regioner. Dessutom har en forskningsöversikt, alltså en studie över tidigare publicerad forskning, genomförts för att vaska fram relevanta indikatorer för hållbarhet i regional utveckling.
Hittills har projektet levererat en katalog över potentiella hållbarhetsindikatorer, en rapport över goda exempel på policyverktyg, fallstudier av små och medelstora företags hållbarhetsarbete, ett självskattningsverktyg för små och medelstora företag och ett verktyg för bevakning av hållbarhetsindikatorer i olika regioner.
Inget enkelt recept
En slutsats är att det varken finns något enkelt recept eller någon magisk ingrediens när hållbarhet ska integreras i det regionala arbetet med strategier för smart specialisering.
– Vill en region exempelvis följa upp användandet av cykel som transportmedel så räcker det troligtvis inte att mäta antalet meter cykelbana. Det finns sällan en perfekt indikator för att mäta framsteg, det behövs en kombination av indikatorer. En region måste bygga en djup förståelse för varje utmaning för att kunna välja rätt insatser och mäta sina framsteg, säger Lisa Gärdt.
En annan slutsats är att det också är svårt att direkt överföra en arbetsmetodik från en geografisk region och kontext till en annan. Det menar Moa Tunström, föreståndare för det tvärvetenskapliga Centrum för forskning och samhällsförändring vid Karlstad universitet och även hon medverkande i ARIES4.
– Det finns inte en uppsättning definitiva hållbarhetsindikatorer som passar alla geografier eller näringslivssektorer. Till exempel så kan socioekonomiska data både vara väldigt platsspecifika och behöva ses i sin samtida politiska kontext. Det är ibland betydelsefullt att kunna mäta hållbar regional utveckling, men för att lärande mellan regioner eller länder ska uppstå, behövs nog mer än jämförbara kvantitativa data, säger Moa Tunström.
Bildtext: E18 passerar genom en vindkraftpark i skogen mellan Kristinehamn och Karlskoga. I bakgrunden skymtar Vänern i solnedgången. Foto: Øyvind Lund
Seminarium om hållbar regional utveckling 17 oktober 2024
Titel: I samma landskap: Vad är en hållbar region?
När: Torsdag den 17 oktober, kl. 14:30-16:00
Var: Karlstads universitet, Centrum för forskning om samhällsförändring
Arrangör: Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS
Anmälan: Senast 11 oktober genom mejl till crs@kau.se.Vad är en hållbar region? Vilka faktorer eller indikatorer bör vi titta på för att kunna konstatera om den regionala utvecklingen är hållbar eller inte? Och hur ges hållbarhetsbegreppet mening i den regionala politiken och administrationen? Seminariet genomförs som ett samtal med utgångspunkt i dels ett europeiskt jämförande projekt om hållbar utveckling på regional nivå (ARIES4), dels en ny avhandling i statsvetenskap om hållbarhet i svensk regional utvecklingspolitik.
Medverkande:
- Moa Tunström, föreståndare för CRS och medverkande i ARIES4
- Lisa Gärdt, hållbarhetskoordinator på Glava Energy Center och medverkande i ARIES4
- Johanna Tangnäs, postdoktor vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
- Samtalsledare: Malin Vikner, Region Värmland
