Från teori till praktik – Darijan Jelica om flexmarknadernas roll i elnäten
Elnäten är pressade och utbyggnaden tar tid. Samtidigt ökar efterfrågan på el snabbt i takt med elektrifieringen. På Glava Energy Centers energikonferens den 2 juni visar Darijan Jelica, expert på flexibilitetsmarknader med erfarenhet av att utveckla lokal flex, hur dessa lösningar kan frigöra kapacitet i befintliga elnät – och bli ett strategiskt komplement till traditionell nätutbyggnad.
Den pågående energiomställningen innebär ett växande effektbehov i hela samhället. När utvecklingen går snabbare än elnäten hinner byggas ut uppstår ett behov av nya arbetssätt.
– Samhällets gröna omställning och energiomställningen skapar stora behov av elnätskapacitet på kort tid. När samhällsutvecklingen går snabbare än tiden det tar att bygga nya elnät skapar det ett behov för nya lösningar, säger Darijan Jelica, Flexia Consulting.
Från teori till praktik i lokala elnät
I projekt i bland annat Mölndal, Borås och Arvika har han arbetat konkret med att utveckla lokal flexhandel – där elanvändning och elproduktion anpassas efter elnätets behov i realtid. Erfarenheterna visar att tekniken är en viktig del – men inte hela lösningen.
– Det finns mycket arbete kvar att göra med att skapa effektiva affärsmodeller för lokal flexhandel. Ett precist prognosverktyg och engagerade flexleverantörer är två väldigt viktiga pusselbitar för att systemet ska fungera väl, säger han.
Flexlösningar måste utgå från det lokala nätet
En central insikt är att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika lokalnät – och att lösningarna därför behöver utformas därefter.
– Affärs- och avropsmodeller för flexhandel behöver synka med de flexleverantörer som finns i det givna lokalnätet. Prognosverktyget som används för att bestämma när i tiden samt hur mycket flex som ska köpas behöver kalibreras utefter det givna lokalnätets karaktär och styrande parametrar, säger Darijan Jelica.
Det innebär att utvecklingen av flexmarknader behöver ske nära verkligheten – i samspel med lokala aktörer och faktiska behov.
Potentialen finns – men ser olika ut
Hur stor nyttan av flexibilitet är beror i hög grad på vilka typer av elanvändare som är anslutna i ett lokalnät – till exempel elproducenter, industri, hushåll eller energilager. Även graden av flexibilitet, exempelvis genom smarta styrsystem, påverkar vilka möjligheter som finns.
– Potentialen beror väldigt mycket på vilka typer av nätkunder som är anslutna i ett givet lokalnät, säger Darijan Jelica.
Ett viktigt nästa steg i utvecklingen är därför att skapa en tydligare bild av var flexibilitet kan göra störst nytta.
– Ett första steg för utvecklingen av flex i Sverige är att bedöma just marknadspotentialen för flex i fler nätområden, fortsätter han.
Avgörande steg för framtiden
För att flexmarknader ska bli en etablerad del av energisystemet krävs att de fungerar i praktiken – både tekniskt och ekonomiskt.
– Om vi kan bevisa att flexmarknader fungerar som verktyg för att dels frigöra kapacitet i våra elnät, samt blir en ekonomiskt lönsam affär tror jag att de är här för att stanna som ett självklart komplement bredvid traditionell elnätsutbyggnad, säger Darijan Jelica.
Anmäl dig till Glava Energy Centers energikonferens
Darijan Jelica är en av talarna vid årets energikonferens på Glava Energy Center. Vill du veta mer om hur flexmarknader kan bidra till att hantera kapacitetsutmaningar i elnäten – och hur flexibilitet kan aktiveras där den faktiskt finns?
Anmäl dig till Glava Energy Centers energikonferens den 2 juni!
Energikonferensen arrangeras inom ramen för våra pågående projekt i samarbete med Karlstads universitet – för lokal energiledning, samarbete över sektorsgränserna och energigemenskaper i gränsregionen: LOKEN (finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Värmland), Innovite (finansieras av Energimyndigheten) och GränsEnergi (finansieras av Interreg Sverige–Norge och Region Värmland).
Fakta: Vad menas med flexibilitet i elnätet?
Flexibilitet i elnätet handlar om förmågan att anpassa produktion och användning av el efter hur behovet ser ut i stunden. Det kan till exempel innebära att:
- elanvändning flyttas i tid
- elproduktion anpassas efter efterfrågan
- energi lagras och används vid rätt tillfälle
Flexibilitet gör det möjligt att hantera variationer i elförbrukning och produktion från exempelvis sol- och vindkraft – utan att äventyra stabiliteten i elsystemet.