Hållbar energiomställning kräver nya sätt att mäta
Valet av indikatorer spelar roll för hur hållbar energiomställningen i Värmland kan bli. Det konstaterar Karlstads universitet och Glava Energy Center, som i projektet DIET tagit fram tre framtidsscenarier och föreslår ökat fokus på fyra mätområden: social tillit och delaktighet, energisårbarhet, decentraliserad energiproduktion och regionens kompetensförsörjning.
Under året har DIET samlat värmländska aktörer för att diskutera hur energiomställningen egentligen mäts – och vad som riskerar att missas. Målet i det Vinnova-finansierade projektet har varit att hitta indikatorer som stödjer och driver på en hållbar energiomställning, stärker social delaktighet och ger bättre beslutsunderlag.
Uppföljning svag på sociala perspektiv
Projektet tar avstamp i det EU-finansierade forskningsprojektet ARIES4, där Karlstads universitet och Glava Energy Center tillsammans med europeiska partnerregioner undersökte indikatorer för hållbar utveckling i regionala utvecklingsstrategier.
– Vår nulägesanalys bekräftar bilden i ARIES4: indikatorerna i Värmland är ekonomiskt eller tekniskt fokuserade och svaga på sociala och miljömässiga perspektiv, säger Avit Bhowmik, lektor och klimatforskare vid Karlstads universitet och projektledare för DIET.
DIET:s nulägesanalys synliggör behovet av en bredd av indikatorer och sambandsanalyser som fångar beteenden, delaktighet och sociala faktorer i energiomställningen. Under projektets workshops har representanter från Region Värmland, Länsstyrelsen, kommuner, Coompanion, Svenskt Näringsliv och Glava Energy Center diskuterat vilka dessa indikatorer skulle kunna vara.
Fyra områden som kan bredda mätningen
Utifrån dialogerna föreslår DIET fyra indikatorsområden: människors tillit och delaktighet, vidgad modell för energifattigdom och energisårbarhet, möjligheten att delta i lokal energiproduktion samt regionens långsiktiga kompetensförsörjning. Tillsammans kan de ge en bredare bild av energiomställningen – inte bara av de tekniska systemen, utan också av hur den påverkar och upplevs i människors vardag.
– Indikatorer handlar inte bara om att synliggöra pågående utveckling, utan också om att skapa incitament för vart vi vill rikta våra insatser och resurser. Vilken förändring vill vi se, och för vem? Vem ska få del av utvecklingen? säger Sara Sandström, analytiker på Glava Energy Center.
Tre scenarier visar möjliga vägval
DIET har också tagit fram tre scenarier för hur energisystemet i Värmland kan utvecklas. Ett ”business as usual”-scenario visar vad som händer om nuvarande mönster består, med begränsad samverkan, kompetensbrist och svag lokal förankring. Ett andra scenario – den röda vägen – drivs av tekniska innovationer, men där frågor om jämlikhet och samhällsnytta riskerar att marginaliseras.
– Tekniska lösningar som sol- och vindkraft finns och är viktiga, men utan socialt engagemang finns fortsatt risk för folkligt motstånd mot exempelvis lokal energiproduktion. Tekniken kan inte ensam hantera frågan om acceptans. För att undvika ökat motstånd och energisårbarhet måste människor involveras i omställningen, säger Avit Bhowmik.
Det tredje scenariot – den gröna vägen – drivs av social innovation och stark lokal förankring. Här arbetar kommuner mer jämlikt och samordnat, och planeringen fram till 2030 bygger på tydlig beredskap och gemensamma mål. Invånare – inte minst barn och unga – involveras tidigt i processen, och samägande och samverkan blir en naturlig del av energisystemet.
– En verkligt hållbar energiomställning kräver social innovation – nya sätt att samarbeta, organisera sig och skapa nytta för människor. Om indikatorerna fångar sådana aspekter kan de styra utvecklingen mot en mer rättvis och lokalt förankrad omställning, säger Avit Bhowmik.
Arbetet fortsätter efter projektets slut
Den 5 december genomfördes projektets avslutande workshop för att sammanfatta årets arbete och diskutera vägar framåt. DIET avslutas nu som projekt och resultaten sammanställs i en rapport och en policy brief med rekommendationer för det vidare arbetet. Och en önskan om att arbeta vidare är tydlig bland projektets deltagande aktörer.
– Jag upplever att DIET-projektet har ökat tilliten mellan regionala aktörer och möjliggör en stärkt förståelse för vad en hållbar energiomställning innebär i praktiken. Vi börjar närma oss ett sätt att prata om sociala dimensioner i energiomställningen som är lättare att förstå. Det tror jag kan ge mer drivkraft för lokal energiproduktion och sociala gemenskaper, säger Eva Lingwall, Glava Energy Center.
– Varje organisation behöver fundera över sin roll i systemet. Vilka är vi, vad lägger vi vår tid på – och hur borde vi arbeta framåt? Tar vi chansen att samarbeta, eller stänger vi in oss? Den resan behöver alla göra, säger Maria Falkevik, processledare vid Länsstyrelsen Värmland.
Om DIET
- Namn: DIET – Development of Sustainability Indicators to drive Innovation for Energy Transition.
- Tidsperiod: 1 januari–31 december 2025
- Koordinator: Karlstads universitet
- Samarbetspartner: Glava Energy Center
- Finansiär: Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet
- Läs mer på projektets webbsida.
Vad betyder orden?
Indikator = Mått som visar hur något utvecklas över tid. Hjälper oss att se om vi är på rätt väg. Exempel: andel förnybar energi i energimixen.
Hållbarhet = Att ta hänsyn till miljö, människor och ekonomi – samtidigt och långsiktigt. Tre dimensioner: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Sociala innovationer = Nya lösningar på samhällsutmaningar som skapar social nytta – ofta genom samarbete, delaktighet och nya sätt att organisera. Exempel: energigemenskaper.