Lokal förankring krävs för att bygga energisäkra samhällen

Osäkerhet kring elförsörjningen påverkar redan idag investeringar, etableringar och företagens utvecklingsmöjligheter. Samtidigt väntas elbehovet öka kraftigt i takt med att industri och transporter elektrifieras. När nära 120 deltagare samlades på Glava Energy Centers energikonferens stod därför energisäkerhet, lokal elproduktion, energilagring och elektrifiering högt på agendan.

Osäkerheten påverkar redan företagen

Under konferensen presenterade Handelskammaren Värmland rapporten Oförutsägbar framtid – en nulägesbild av den värmländska elförsörjningen. Rapporten bygger på intervjuer med omkring 160 medlemsföretag och visar att osäkerhet kring framtida elförsörjning redan idag påverkar investeringar och utvecklingsmöjligheter.

– Osäkerheten är ett tillväxthinder. Vi vet att vi redan idag missar etableringar samtidigt som elbehoven väntas öka. Vi vill vara en plats där industrin vill satsa och utvecklas, sa Per Hydén, vice vd och näringspolitiskt ansvarig vid Handelskammaren Värmland.

Enligt rapporten är den största utmaningen inte nödvändigtvis elpriset, utan bristen på långsiktig förutsägbarhet.

– Besluten vi inte tar idag är kriserna vi hanterar om tio år, sade Per Hydén.

Lokal elproduktion kräver lokal förankring

En viktig del av energisäkerheten handlar om att öka den lokala och regionala elproduktionen. När mer energi produceras nära användningen minskar beroendet av långa överföringar samtidigt som förutsättningarna stärks för elektrifiering, tillväxt och regional utveckling.

Men nya energiprojekt påverkar också människor, landskap och lokalsamhällen. Under konferensen presenterades ett nytt kunskapsunderlag av Mikael Johnson vid Karlstads universitet som lyfter betydelsen av dialog, legitimitet och lokal förankring.

– Många upplever att dialogen sker först när de viktigaste besluten redan är fattade. Då riskerar samrådet att uppfattas som något man gör för att bocka av ett krav, snarare än som ett verkligt gemensamt arbete kring en komplex fråga.

Caroline Nyberg Wass från Stora Enso Energiutveckling betonade vikten av långsiktighet och tålamod.

– Det är ett samhällsbygge vi håller på med, och då måste man ha lite tålamod. Vi har tagit ett bredare grepp och låtit det ta tid. Det tror vi är framgångsnyckeln.

Gunilla Andrée från Fortum, som arbetar med samrådsprocesser kring planerade pumpkraftverk i norra Värmland, beskrev samtidigt hur komplexa avvägningarna kan vara.

– Vi försöker träffa de närboende så mycket vi kan och förklara nyttorna vi ser. Vi tror mycket på den här typen av energiinvesteringar.

Tekniken finns – men regelverken behöver utvecklas

Flera talare lyfte fram att många av lösningarna redan finns. Utmaningen handlar i allt större utsträckning om att utveckla affärsmodeller och regelverk som gör det möjligt att använda resurserna fullt ut.

Lokala flexmarknader och energigemenskaper lyftes fram som viktiga verktyg för att frigöra kapacitet i befintliga elnät. Även batterilager pekades ut som en resurs med stor potential.

– Beredskapstjänster har inget definierat värde idag, och regelverket gör det svårt att kombinera kommersiell användning med beredskapsfunktion. Utan en tydlig marknad för beredskapsresurser kommer potentialen inte att tas tillvara, sade Ebba Lillo, forsknings- och utvecklingsingenjör vid RISE.

Energilager stärker energiberedskapen

Ett energisystem behöver fungera både i vardagen och när samhället utsätts för störningar. Därför blir energilager en allt viktigare del av diskussionen om energisäkerhet.

Flera exempel visade hur batterilager kan stötta elsystemet i vardagen och samtidigt stärka beredskapen vid störningar och avbrott.

– Vi ser oss själva som en del av det lokala samhället. Med våra batterier kan vi erbjuda mer flexibilitet i elnäten och även bidra till kommunernas beredskap. Tekniken finns redan, men vi behöver samverkan från fler aktörer för att potentialen ska kunna frigöras, sade Joell Zhang från Rabbalshede Kraft som kompletterar en befintlig vindkraftpark med en batterianläggning som invigs i mitten av juni.

Satsningen är ett konkret exempel på hur lokal elproduktion och energilagring kan kombineras för att stärka både flexibilitet och energisäkerhet.

Samverkan är en del av lösningen

Energisystemet är tätt sammanlänkat med industri, transporter, livsmedelsförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet. Därför återkom flera talare till vikten av samverkan över sektorgränserna.

Konferensens upplägg speglade detta synsätt. Förutom föreläsningar och panelsamtal innehöll programmet samtalsöar, matchmaking-aktiviteter, studiebesök och en minimässa där forskare, studenter, företag och offentliga aktörer kunde mötas kring gemensamma utmaningar.

– Vi ville skapa utrymme för samtal mellan människor och sektorer som normalt inte möts särskilt ofta. Diskussionerna handlade bland annat om hur företag, akademi och offentliga aktörer tillsammans kan stärka lokal resiliens och försörjningsförmåga, säger Ulrika Siösteen, projektledare på Glava Energy Center.

Elektrifieringen kräver gemensam handlingskraft

Elektrifieringen lyftes fram som en central del av både energiomställningen och arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft. Bo Normark, expert inom svensk och europeisk kraftteknik, menar att Sverige har goda förutsättningar men att utvecklingen behöver gå betydligt snabbare.

– Vi har varit jätteduktiga på elektrifiering i Sverige men sedan 30 år har vi stagnerat. Kina är det enda land i världen som faktiskt elektrifierar, vi andra bara pratar om det.

Flera talare betonade att elektrifieringen kräver samverkan mellan industri, energibolag, akademi och offentlig sektor.

Under konferensen presenterades bland annat Vinnova-satsningen Elflexibel Industri, där industri-, energi- och forskningsaktörer tillsammans ska utveckla nya lösningar för elektrifiering, flexibilitet och energilagring i verkliga industrimiljöer, bland annat i Värmland.

– Det gör mig varm i hjärtat att vi får möjlighet att göra konkret skillnad i industrin. Värmland är unikt – vi är tillräckligt små för att kunna samarbeta, men har samtidigt tillräckligt stora industrier för att testa lösningar i verkligheten. Det är väldigt glädjande och vi ser fram emot de kommande tre åren, sade Magnus Nilsson, vd för Glava Energy Center.

Bildtext: Darijan Jelica, flexibilitetsmarknadsexpert, leder en samtal-ö om flexibilitet under Energikonferensen 2026.

Om energikonferensen

Glava Energy Centers energikonferens arrangeras inom ramen för flera projekt och satsningar som drivs tillsammans med Karlstads universitet för att stärka energisäkerhet, elektrifiering, lokal energiledning, energigemenskaper och samverkan mellan olika delar av samhället.

Konferensen genomförs med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Energimyndigheten, Interreg Sverige–Norge, Region Värmland och Karlstads universitet genom projekten LOKEN – Lokal energiledning Värmland, Innovite – Innovationskluster för sektorkoppling, GränsEnergi – Energigemenskaper i gränsregionen och CIRIS – utvecklar cirkulära värdekedjor.