Lokala energigemenskaper bidrar till ett hållbart energisystem
Den 25 november åkte Glava Energy Center med en blandad grupp på 30 deltagare till Hammarby Sjöstad och Electricity för ett spännande studiebesök. Hur fungerar deras energigemenskap i praktiken? Och vad kunde vi lära för att bidra till att fler energigemenskaper startas?
Med på resan var samhällsplanerare, energistrateger, energibolag, nätägare, fastighetsförvaltare och studenter från Värmland, projektpartners från Dalarna Science Park och Innlandet i Norge. Målet var att undersöka hur Electricitys energigemenskap i Hammarby Sjöstad fungerar och dra lärdomar för att kunna inspirera och hjälpa andra att komma igång.
– Det är viktigt att vi studerar politiska förutsättningar i både Norge och Sverige för att hitta den bästa kombinationen av policies, som kan främja fler energigemenskaper. Det finns ett behov av tydlighet kring vad som gäller både bostäder och industrier som vill producera och dela energi, säger Anita Orlund, näringspolitiskt rådgivare på Fornybar Norge
Lokal energiledning och lokala ekosystem
En energigemenskap är ett eget ekosystem som producerar, använder, lagrar och säljer lokalt producerad energi. Hållbart, demokratiskt och prisvärt.
I våra projekt GränsEnergi och LOKEN undersöker vi vilken roll energigemenskaper kan spela i ett hållbart energisystem och vad som krävs för att starta en gemenskap.
– Energigemenskaper kan bidra till en stabilare tillgång och prisbild på energi, utan att belasta stamnätet. Genom sin potential för ö-drift kan de också öka beredskapen i händelse av kris, säger Oliver Ingwall King, projektledare på Glava Energy Center.
För både bostäder och industrier
Energigemenskaper kan startas av exempelvis privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar. Samma typ av teknisk utrustning kan användas och det är energibehovet som styr storleken på anläggningen.
– I projektet LOKEN arbetar vi med kommunal energiledning, där vi erbjuder Värmlands kommuner kunskap för att utveckla sin strategiska planerings- och beslutsförmåga inom energifrågor, säger Eva Lingwall, projektledare på Glava Energy Center. Energigemenskaper baserade på exempelvis solenergi, med batterier och smart styrning kan bli en naturlig och värdefull del av det värmländska och svenska energisystemet, fortsätter hon.
Flera fördelar och användningsområden
Den lokalproducerade energin har flera användningsområden. Dels som förbrukningsenergi i hushåll och företag, men den kan också användas för att ladda elbilar och driva gemensamma värmepumpar i bostadsrättsföreningar. Den eventuella överskottsenergin kan säljas och förmedlas vidare via stamnätet. Därigenom bidrar energigemenskaper också till den allmänna energiförsörjningen.
Samverkan med akademin och studenter
Både LOKEN och GränsEnergi har ett nära samarbete med Karlstads universitet, ett antal forskare och involverar också studenter på olika sätt. Med på denna resa var två representanter från TEKLA, Karlstad universitets kvinnliga studentförening för naturkunskap-och teknikstudenter.
– Genom såna här studiebesök får en bra förståelse för hur ett verkligt projekt kan se ut. Man får träffa människorna som står bakom projekten och gör dem möjliga. Det är sällsynt att få vara med och se verkliga projekt under en ingenjörsutbildning, så det inspirerar och motiverar oss studenter, säger Julia Tholin och Karina Isahanova från TEKLA.
Lärdomar från besöket
- En hållbar stadsplanering kan förändra äldre bostadsområden till att bli attraktiva och positiva
- En energigemenskap leder till ett hållbart levnadssätt
- Det krävs drivkraft och kunskap för att lyckas
- Rätt kunskap och utrustning krävs för att mäta och optimera energianvändningen
- Medlemmarna måste ses som delar i ett energisystem där alla vill bidra med sin egen styrning och delat lärande
