Metod i fyra steg kan ge ökad flexibilitet i elnätet
En metodik i fyra steg kan användas som handbok av elnätsägare för att implementera flexibilitet i elnätet. Det konstateras i en ny rapport som Glava Energy Center tagit fram med stöd av Energiforsk. Rapporten visar också att potentialen för energiflexibilitet bland värmländska elproducenter, industrier och privat sektor är högre än förväntat.
Glava Energy Center har i ett pilotprojekt undersökt möjligheten till flexibel användning och produktion av el i Värmlands elnät. Projektet har finansierats av forskningsföretaget Energiforsk och en av målsättningarna var att ta fram en metod som alla Sveriges elnätsägare kan använda. Metodiken som presenteras i rapporten Metodik för flexibilitet i elnäten kan ses som en handbok eller guide för elnätsägare. Sammantaget omfattar metoden fyra delsteg: kartläggning av behov, kartläggning av potential, matchning och realisering.
– Kapacitetsbristen i elnäten är en stor utmaning om vi ska nå långsiktigt hållbar konkurrenskraft i Sverige. Elnätsägare behöver arbeta på nya sätt, men hittills har det saknats metoder. I vår rapport föreslår vi en överskådlig steg-för-stegmetod, säger David Olsson, projektledare för projektet.
Metodikens fyra steg
- Kartlägg behovet av flexibilitet genom analyser av data från elnätet.
- Kartlägg genom dialog aktörer som har tillgång till flexibla resurser.
- Matcha flexibilitetsbehovet mot den kartlagda potentialen.
- Realisera flexibiliteten baserat på elnätets förutsättningar, exempelvis genom lokala flexmarknader eller villkorade avtal.
Stor flexpotential i vindkraft
Inom Värmlands elnät har metodiken identifierat en sammanlagd teknisk flexibilitetspotential på över 1 000 MW, fördelad över flera olika sektorer såsom industri, elproduktion, energilagring och hushållens flexibla resurser. Den tekniska potentialen avser den maximala effekt som kan styras. Vindkraften utgör nästan hälften av denna kapacitet, cirka 500 MW, medan hushållssektorn – med resurser som värmesystem, elbilar och solceller – står för närmare en tredjedel. Energilager, inklusive batterier och pumpkraft, bidrar med drygt 10 procent av den totala flexpotentialen.
En av rapportens slutsatser är att många resurser är både styrbara och flexibla, men att det i dagsläget saknas incitament, drivkrafter för att agera flexibelt gentemot de lokala elnäten.
– Det finns ingen etablerad marknad, och aktörerna har ingen tydlig bild av vilken ersättning de kan få för att bidra med flexibilitet. Frågan är vem som ska stå för kostnaden, vem som får betalt och hur ersättningsmodellen ska se ut, säger David Olsson.
Värmland som utgångspunkt
Utgångspunkten för projektet har varit situationen i Värmland, där Glava Energy Centers el- och effektanalys för Värmland visar att överföringskapaciteten i elnätet som tidigast kan öka efter 2030. Projektet har undersökt behovet av flexibilitet, genom information om planerade elnätsanslutningar, och möjligheten till flexibilitet, genom intervjuer med elproducenter och större elkonsumenter. Projektet har också testat två olika analysverktyg, från techbolaget Endre och RISE, Research Institutes of Sweden, som kan användas för behovsprognoser och kartläggning av flexibla resurser.
Bildtext:
David Olsson, teknisk projektledare vid Glava Energy Center samt drönarbild på kraftstolpe med elledningar.
Vill du veta mer?
Rapporten Metodik för flexibilitet i elnäten är framtagen inom ramen för Energiforsks program Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering och skriven av projektledare David Olsson, Glava Energy Center, och senior projektledare Lars Olsson, Senior IT.
Vad är flexibilitet?
Flexibilitet anses vara avgörande för att säkerställa ett stabilt, effektivt och hållbart elnät som kan anpassas till föränderliga förutsättningar och behov. Flexibilitet kan bidra till balans mellan elproduktion och elkonsumtion, förenklad integration av förnybara energikällor som sol- och vindkraft, en mer effektiv användning av energi och infrastruktur och ökad uthållighet och säkerhet vid störningar eller oväntade händelser. Elnätsbolagens nätutvecklingsplaner ska enligt ellagen numera omfattas av flexibilitet som alternativ till att bygga nya ledningar.
Metod i fyra steg kan ge ökad flexibilitet i elnätet