”Return to sender” – så kan plast användas igen
Vad krävs för att plast ska kunna användas om och om igen? Hos SCHÜTZ Nordic i Kongsvinger fick forskare och innovationsaktörer från Värmland och Innlandet följa ett system där använda industriemballage tas tillbaka till tillverkaren – och där materialet återförs till produktionen.
– Plast är ett fantastiskt material – om vi värdesätter det, säger Erik Platek, Managing Director på SCHÜTZ Nordic.
Plast är en råvara som ofta förknippas med avfall och miljöproblem, men som samtidigt har egenskaper som gör den svår att ersätta i många industriella förpackningar. Frågan blir då hur materialets värde kan tas till vara när förpackningen inte längre används.
I september besökte forskare och innovationsaktörer från Värmland och Innlandet SCHÜTZ Nordics fabrik utanför Kongsvinger.
SCHÜTZ Nordic tillverkar bland annat IBC-behållare – stora plastbehållare omgivna av stålgaller som används för transport och lagring av material inom industrin. Men företagets relation till emballaget är inte tänkt att upphöra när behållaren lämnar fabriken.
– Return to sender – det är vi i praktiken, säger Erik Platek.
Samlar in tömda plastbehållare
SCHÜTZ har ett logistiksystem för att samla in tömda IBC-behållare efter användning. De insamlade emballagen rengörs och görs i ordning för att användas igen, eller återvinns. Komponenter som kan användas igen förs tillbaka in i systemet och plast från uttjänta förpackningar kan återvinnas till råvara för nya produkter.
Returflödet förändrar också relationen mellan tillverkaren och dem som använder emballaget.
– Våra kunders kund blir vår kund igen, säger Erik Platek.
För att flödet ska fungera räcker det alltså inte att SCHÜTZ kan ta hand om använda förpackningar och återvinna material. Det behövs också ett system för att få tillbaka de använda emballagen.
Komplicerat materialflöde
Att återföra plast till nya produkter är samtidigt inte så enkelt som att återvinna materialet och använda det på nytt.
Just kombinationen av cirkulära materialflöden och höga krav på förpackningarna är intressant, menar David Sörhammar, professor vid Senter for digitalisering og bærekraft (CREDS) vid Universitetet i Innlandet. EU:s förpackningsregler ställer krav på 10–35 procent återvunnen plast i nya plastförpackningar. Samtidigt finns särskilda krav på bland annat säkerhet för förpackningar som kommer i kontakt med exempelvis livsmedel och läkemedel.
– Det skapar en utmaning för materialflödena. Man kan inte använda återvunnen plast hur som helst i nya förpackningar. SCHÜTZ hanterar det genom en teknik där den återvunna plasten används i ett mellanskikt, säger David Sörhammar.
SCHÜTZ använder en teknik där IBC-behållaren byggs upp av tre lager HDPE – en tålig plasttyp som är vanlig i industriella förpackningar. Det mellersta lagret innehåller återvunnen plast, medan lagren på in- och utsidan består av nytillverkat material. På så sätt kan återvunnen plast användas utan att den kommer i direkt kontakt med innehållet.
Lösningen väcker samtidigt en större fråga: Hur kan material hållas kvar i kretsloppet när det samtidigt finns krav på säkerhet, kvalitet, funktion och ekonomi?
Mer än en återvinningsfråga
Hos SCHÜTZ blir det tydligt hur många delar som behöver hänga ihop för att ett material ska kunna cirkulera. Produkten behöver utformas så att den går att återanvända eller återvinna. Det behövs teknik och infrastruktur för att ta hand om använda emballage, fungerande returflöden och informerade kunder som faktiskt lämnar tillbaka dem. Det återvunna materialet måste dessutom hålla tillräcklig kvalitet för att kunna användas på nytt.
SCHÜTZ beskriver sin egen princip som ”Circular by Design” – att möjligheten till återanvändning och återvinning ska finnas med redan när förpackningen utvecklas.
Besöket genomfördes inom det svensk-norska projektet CIRIS.
– Genom studiebesök vill vi lära av konkreta exempel – vad som fungerar, vilka hinder och avvägningar som finns och vilka erfarenheter som kan vara användbara för andra företag i Värmland och Innlandet, säger Christina Wolf, projektledare för CIRIS vid Glava Energy Center.
Bildtexter:
- Deltagande forskare och innovationsaktörer från Värmland och Innlandet vid besöket hos SCHÜTZ Nordics fabrik utanför Kongsvinger.
- Erik Platek, Managing Director, SCHÜTZ Nordic.
- Emballagetyper vid SCHÜTZ Nordic.
Ett studiebesök inom CIRIS
CIRIS är ett svensk-norskt projekt om cirkulära industriella värdekedjor i Värmland och Innlandet. Genom bland annat studiebesök undersöker projektet framgångsfaktorer, hinder och arbetssätt hos verksamheter som redan arbetar med cirkulära lösningar. CIRIS medfinansieras av Interreg Sverige-Norge och Region Värmland.