Så ska Årjängs Bostads AB använda sin energidata för smartare styrning
Årjängs Bostads AB har länge arbetat med energieffektivisering i sina fastigheter. Nu har bolaget också fått en tydligare bild av när elen används och hur belastningen varierar över tid. En analys inom Glava Energy Centers projekt LOKEN ger fastighetsbolaget nya insikter och konkreta rekommendationer för det fortsatta energiarbetet.
Stort fastighetsbestånd med olika förutsättningar
Årjängs Bostads AB är ett kommunalt bolag som verkar inom fastighetsbranschen. De förvaltar runt 1000 bostäder som tillsammans uppmäter en yta om cirka 62 500 kvadratmeter. Utöver bostäderna ingår även 35 lokaler och ett hotell i beståndet, dessa uppmäter en yta om cirka 9500 kvadratmeter. Bolaget förvaltar även Årjängs Kommuns fastighetsbestånd om cirka 80 000 kvadratmeter. Beståndet har en varierad ålder och det är något som Niklas Hammar, VD på Årjängs Bostads AB beskriver som en utmaning:
- Vi ser en stor utmaning i att vi är ett stort fastighetsbestånd med olika åldrar och olika tekniker, det är inte bara att koppla ihop allt i ett gemensamt system. Som kommunalt bolag måste vi hela tiden väga investeringar mot andra behov i fastigheterna.
Om effekttariffer
En viktig fråga i sammanhanget är effekttariffer, alltså elnätsavgifter där kostnaden påverkas av hur mycket el som används samtidigt, inte bara hur mycket el som används totalt. Genom att identifiera när de högsta effektuttagen uppstår kan ett bolag hitta ett sätt att jämna ut belastningen och därmed minska risken för höga elnätskostnader.
Kravet på att alla elnätsbolag skulle införa effekttariffer senast 2027 pausades under våren 2026. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att ta fram ett nytt förslag.
Läs mer på Energimarknadsinspektionens webbplats här.
Analys visar när elbehovet är som störst
För att få en tydligare bild av elanvändningen och möjligheterna att minska effekttopparna genomförde Yohannes Aklilu, student i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet, ett examensarbete hos Årjängs Bostads AB. Samarbetet möjliggjordes genom Glava Energy Centers projekt LOKEN – Lokal energiledning Värmland. Kärnan i arbetet är att under 2025 samlades timupplöst eldata in från Årjängs Bostads AB:s anläggningar. Hela årscykeln – med variationer över dygn, veckor och säsonger – analyserades för att visa när, var och varför elen används.
Resultaten ger bolaget ett fördjupat underlag för det fortsatta arbetet med energioptimering och effektstyrning:
- Bostadshusen är som mest belastade under morgon och kväll, när många hushåll använder el samtidigt.
- Kontorslokaler har en jämnare och mer förutsägbar elanvändning.
- Flera system driver de högsta belastningarna tillsammans: ventilation, pumpar, varmvattenberedning och elbilsladdning. Laddstationerna sticker ut med korta och snabba effekttoppar, medan ventilation och värmesystem ger mer återkommande toppar.
Och själva poängen med resultaten förklarar Yohannes Aklilu, författaren av studien, så här:
- Effekttoppar uppstår ofta när flera laster sammanfaller i tid, exempelvis ventilation, pumpar, varmvatten och elbilsladdning. Därför behöver man arbeta med både energieffektivisering och bättre styrning av när och hur olika system använder elen.
Bildtext: Yohannes Aklilu presenterar examensarbetet vid Glava Energy Centers energikonferens i juni 2026.
Insikter stärker det fortsatta energiarbetet
En kartläggning är i sig ingen förändring. Men arbetet mynnade också ut i en åtgärdsplan som delades upp i kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De kortsiktiga åtgärderna som enligt studien förslagsvis ska införas inom ett år handlar om att organisera och prioritera i verksamheten. Ett av förslagen är att utse en hållbarhetsansvarig. Niklas Hammar beskriver vart de är i implementeringen av de kortsiktiga åtgärderna:
- Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera vår energianvändning och håller nu på att införa verktyget Momentum Energi för att förbättra uppföljningen och analysen. Resultaten från examensarbetet blir ett värdefullt komplement till vår befintliga energiplan och hjälper oss att även fokusera på när energin används och hur vi kan minska effekttopparna.
De långsiktiga åtgärderna ska enligt studiens förslag implementeras inom två till fem år och de pekar mot bland annat ökad systemintegration mellan anläggningarnas olika tekniska system genom AI. Där beskriver Niklas att det finns en vilja att investera:
- Vi är absolut intresserade, men vi ser det som en utveckling i flera steg. AI är egentligen inte det första steget. Först behöver vi säkerställa bra data och få våra olika system att kunna kommunicera med varandra.
Bildtext: Solcellspaneler installerade på taket, samt elbilsladdare för de boende men också besökare.
Nu tar Årjängs Bostads AB nästa steg
För Årjängs Bostads AB handlar nästa steg om att omsätta åtgärdsplanen i praktiken: bygga rutiner för uppföljning, utse ansvariga och genomföra de kortsiktiga åtgärderna i beståndet. En avgörande lärdom från arbetet är att effekthantering kräver mer än en avläsning av elräkningen. Niklas beskriver värdet av att få ett nytt perspektiv på deras data:
- För oss är det värdefullt att kunna kombinera vår praktiska kunskap om fastigheterna med den kompetens och de analysmetoder som finns inom akademin. Vi har mycket data, men det gäller att förvalta den på rätt sätt, och det har vi fått hjälp med.
Eller som Yohannes Aklilu formulerar det:
- Det räcker inte att titta på hur mycket el en fastighet använder. Man behöver också förstå när elen används och hur olika laster samverkar. Det handlar inte om att börja med de mest avancerade AI-lösningarna. Enklare åtgärder som tidsstyrning, lastbalansering och effektvakter kan göra stor nytta.
Studien pekar också på områden för vidare studier: effekthantering kopplad till elbilsladdning och energilager, effekthantering i fjärrvärmesystem, flexibilitetsmarknader och energidelning – samt samspelet mellan människa och datadriven styrning i framtidens energistyrning. Datadriven prognos- och styrning har potential, men kräver rätt förutsättningar, menar Yohannes Aklilu:
- AI och maskininlärning har potential att användas för prognoser och som beslutsstöd, men det kräver bra mätdata och en högre grad av systemintegration. Därför tycker jag att utvecklingen behöver ske stegvis.
Lärdomarna är inte specifika för Årjäng. Metoden – att utgå från verkliga mätdata, identifiera vilka system som driver belastningarna och prioritera åtgärder utifrån det – går att upprepa i andra fastighetsbestånd. Nu blickar Årjängs Bostads AB framåt och framtiden för bolaget ser ljus ut, anser Niklas Hammar:
- Vi har länge jobbat med att minska användningen av energi. Arbetet har fått oss att i högre grad också börja fundera på när vi använder energin och hur olika laster samverkar. Nu bygger vi upp för bättre mätning och uppföljning, och när den grunden finns kan vi successivt gå vidare mot smartare styrning och på sikt även AI.
Bildtext: Separat uppkopplade elmätare till varje lägenhet för individuell mätning och debitering av elförbrukning.
Viktiga lärdomar för alla fastighetsägare
I studien finns lärdomar att hämta från Årjängs Bostads AB, att den egna datan innehåller ofta svaren, enkla åtgärder kan ge nytta innan avancerad teknik och samverkan mellan praktisk och akademisk kompetens kan göra mycket på kort tid.
- Det viktigaste vi har fått ut av studien är en bättre förståelse för när vi använder energi, inte bara hur mycket. Det har också gett oss ett bra underlag för vårt fortsatta energiarbete, säger Niklas Hammar.
Bildtext: Niklas Hammar och Emil Sellin från Årjängs Bostads AB
Energiomställning pågår!
I projektet LOKEN – Lokal energiledning Värmland – arbetar Glava Energy Center tillsammans med Karlstads universitet, kommuner och företag i Värmland för att utveckla kunskap, testa lösningar och stärka den lokala energiledningen. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Värmland.
Följ Glava Energy Center för fler berättelser om människor, samarbeten och lösningar som bidrar till energiomställningen i Värmland.